Katapult tillverkad av Molly och Tim

Vår byggnadsprocess såg ut följande: Vi valde utifrån vår stödyta idé/vision att använda sju stycken glasspinnar som en grundläggande rektangulär stödytan. Vi lade två stycken glasspinnar i parallella linjer med två andra glasspinnar med en glasspinnens avstånd. Dessa två glasspinnar på vardera sida limmade vi samman, sedan placerade jag och Tim en glasspinne på de parallella linjernas kortsidor, så det bildar en rektangel med långsidorna, av två glasspinnar och kortsidors beståendes av en glasspinne. När vi hade gjort detta mätte vi ut mitten av rektangels långsidor och då fäste vi en till glasspinne, ”en glasspinnes avstånd bakom strecket vi markerade vid rektangelns mitt” vi placerade alltså glasspinnen mer i bakre delen av katapulten. Denna glasspinne ligger grunden till de kommande stativstoppet som vi sedan konstruerade på glasspinnen. 
När den grundläggande basen var färdig, limmade vi fast två stycken 12 centimeters rundstavar ståendes rakt upp bakom ”glasspinnen i mitten”, så denna glasspinne blev ett litet stopp och stöd och vi fäste även en glasspinne som stopp för hävarmen, placerad på rundstavarna. 
Vi märkte då att ifall vi skulle sätta på en utav de krafter vi använder gummisnodden skulle dessa två rundstavar som är placerade på vardera sida bakom glasspinnen vika sig och glida mot mitten på grund av gummisnoddarnas kraft. Därför bestämde vi oss då att stödja upp rundstaven med hjälp av ännu flera glasspinnar. 
En utav de tre glasspinnarna som vi placerade på vardera sida, sammanlagt sex glasspinnar använde vi under detta steget under byggnadsprocessen. Placerade mot rundstavens ytterkant pekande utåt från konstruktionen och nedåt. Sedan placerade vi en glasspinne som vi limmade fast på rektangels långsida av rundstavens framsida likadant gjorde vi även fast med en glasspinne på rundstavens bakre del alltså bakåt mot andra långsidan om mitten av rektangeln.
Vi upprepade samma procedur på båda långyttersidorna. 
För att göra denna konstruktion alltmer stabilare utmed detta vi gjorde, använde vi sammanlagt fyra stycken glasspinnar på båda långa yttersidorna. Vi konstruerade en till stödyta i form av en triangel på  sidorna. 
Exakt bakom de glasspinnarna framför och bakom rundstaven placerade vi två stycken glasspinnar som vi sedan formade som en triangel, denna triangel är formade med spetsen utåt. Utmed det fäste vi även den tredje glasspinnen som stack i nuläget rakt ut från konstruktionen och nedåt på triangels spets på båda yttersidorna. Varför vi formade dessa som en triangel är på grund av att konstruktionen blir stabilare samt att det minskar och eliminerar risken att katapulten välter åt dess sidorna. 
När rundstavarna stabiliserats fäste vi tre gummisnoddar mellan rundstavarna. Dessa tre gummisnoddar är en del av den kommande och viktigaste kraften för att katapulten skall kunna skjuta iväg ett föremål och fungera. Även denna del av katapulten som kallas hävarmen är den lika viktig för annars skulle inte ett föremål kunna skjutas iväg med hjälp av någon form av kraft från katapulten naturligtvis.
Hur vi gick tillväga för att tillverka hävarmen var att vi använde en ungefär 30 centimeters lång rundstav. På rundstavens topp placerade vi ljusaluminium hållaren där pingisbollen som är det föremålet vi skulle skjuta iväg. Nederdelen av rundstaven limmade vi fast en glasspinne enbart för att när vi sedan förde mellan hävarmens nederdel mellan de skruvade gummisnoddarna då med hjälp av glasspinnen får rundstaven bättre fäst och det minskar risken att gummisnoddarna skall åka av. 
Varför vi snurrade gummisnoddarna var för att då blir själva gummisnodden kortare på längden och då uppstår det en kraft mellan de två stående rundstavarna och när man då drar ner hävarmen som är placerad mellan dessa gummisnoddar bildas det ännu mer kraft mellan gummisnoddarna som sedan frigörs när hävarmen släpps det är varför man kan skjuta med hävarmen med hjälp av denna kraften.
När vi hade gjort detta kunde vi börja skjuta med katapulten men pingisbollen i detta fall kom inte alls så vidare långt och det finns två stycken anledningar till varför som vi åtgärdade. Den första anledningen var att stödytan var för liten utmed den kraften vi tillverkade av gummisnoddarna så detta åtgärdade vi genom att konstruera en triangel på katapultens fram och baksida. Med hjälp av sammanlagt sex stycken glasspinnar. 
Vi placerade två glasspinnar som en triangel på kortsidorna av rektangeln fram och bak och limmade fast dessa. Vi limmade sedan fast en glasspinne på triangelns fram och bak spets och på den grundläggande rektangelns kortsidor. Nu minskade/eliminerade åter igen risken att katapulten skall välta framåt, bakåt eller åt någon sida så katapultens stödyta blev stabilare. Den andra anledning till varför pingisbollen inte flög så långt när vi testade att skjuta första gången är på grund av kraften, det behövs mer kraft.
Vi tog då fem nya gummisnoddar och fäste dessa i form av en ögla på rektangelns bakre kortsida, vi snurrade även dessa då de också skall få mer kraft likadant som det jag skrev ovan om de första tre gummisnoddarna.
Vi trädde då dessa gummisnoddar på hävarmen nedifrån likadant som de tre andra. När man då drar ner hävarmen uppstår det krafter från de olika gummisnoddarna från olika håll ovanifrån och underifrån som sedan frigörs när hävarmen släpps. För att vara extra säkra på att inte gummisnoddarna skull åka av hävarmen när vi sköt med katapulten så placerade vi och limmade fast en ungefär en tredjedels glasspinne på hävarmens nederdel. 
Vi fortsatt att skjuta och resultatet blev den samma varje gång vi skjut men då kom jag på att om vi bygger ut ett större och längre stativstopp än det vi hade, en glasspinne fast limmad på rundstavarna, som går längre ut skulle pingisbollen stanna tidigare och skjutas iväg som i form av en båge. 
Vi hade kraften från gummisnobbarna och stödytan och detta resulterade i att katapulten gick längre men vi ville att att den skulle gå ännu längre som så vi konstruerade ett längre stödstopp med hjälp glasspinnar. Dessa placerade vi på varandra i liggande läge, vi testande och för varje ny glasspinne vi placerade/limmade fast kom pingisbollen allt längre. Slutligen så placerade/limmade vi fast sammanlagt tretton glasspinnar. Resultatet med en glasspinne som stativstopp blev 1,10 meter långt medan resultatet med tretton glasspinnar resulterade i närmare sex meter.

                                                                Det färdiga resultatet
Det röd markerade området på bilden ovan kallas hävarm eller kastarm denna del i katapulten konstruktion/prototypen skjuter iväg föremålen. Det gröna området på bilden är ljusaluminium hållaren där föremålet som skall skjutas iväg placerar. Det blå markerade området på bilden kallas stativ eller stativstopp detta område stabiliserar och ger katapulten stadga utmed dess tyngd och stoppas även hävarmen.
Det gula området är stödytan, desto större stödyta, desto stabilare blir konstruktionen. Det rosa markerade området är krafterna i katapultkonstruktionen och utan dessa krafter skulle inte katapulten kunna skjuta iväg pingisbollen i detta fall.

Vi började bygga och hade ingen idé på hur den skulle se ut, och det var mindre bra för det skulle vara bra och ha någon idé i alla fall. Vi började bygga ändå även om vi inte visste hur den skulle se ut, stödytan kom först och vi ville att den skulle bli stadig så den blev ganska stor sedan så började vi bygga som fackverk för att den skulle bli stark och på den satte vi på kastarmen och sedan började vi med alla gummisnoddar så att det blev motstånd. Sen när jag var sjuk så satte Gustav på en stelning där bak som gjorde att kastarmen åkte inte hela vägen bak och då fick den inte så mycket fart men man gör ju sina misstag.